Va ju hos tant doktorn å ja, vad ska man säga. Det va ingen barnläkare så redan där kändes det ju halvt meningslöst. Alexander hade legat däckad sen 12 tiden på dagen å då bara ätit typ 5 minuter. Så han ville ha lite krubb då de va vår tur. Ammade hnm där och under tiden skulle då människan "undersöka" honom. Hon kollade öronen och lyssnade med stetoskop, utanpå kläderna å konstaterade bara att han inte va allvarligt sjuk....?! Men hallå! Troru jag hade suttit här om jag trodde hans liv va hotat lr, människa! Tanten pratade inte ordentlig svenska så det hela började kännas alltmer märkligt. Jag berättade hur situationen såg ut och hur det har varit de senaste 6 veckorna. Å hon kontrar med att säga att det är ingen fara om barn är förkylda i kanske uppåt ett par veckor. Jag började då bli smått irriterad på människan å sa jo visst men Alexander har varit krasslig i 6 veckor nu. Å börjat hosta de senaste dagarna, ögonen klibbar igen och aptiten är inte riktigt som tidigare. Hon berättade då om sina etniska "regler"( say what?!) å tyckte inte man ska hålla på å pilla på de små i onödan när jag frågade om de ens hade möjlighet att ta några prover. Hade han varit äldre och kanske i tonåren så hade vi testat allt säger sen människan. Då kan jag säga att Lisa fick nog. Behöver jag säga att jag inte betalade avgiften på 300 spänn som de fina privata specialistläkarna kan punga ut för ett besök. Tack å hej så tog jag mina barn och gick därifrån. Imorn ringer vi sachskas barnmottagnint på rosenlund istället.
Nu ligger iaf min käre son lugnt och sover här bredvid. Vi får se hur länge de varar så jag passar på att tacka för mig för ikväll. God natt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar