Beundrare

Idag är det en krasslig dag för mig och Julia. Började känna mig tjock i halsen igår å va otroligt jäkla trött på kvällen. Fick inte direkt feber men kände att jag hade det i kroppen halva natten ungefär. Likadant va de för julia, 37.9 visade bara tempen inatt men hon fick vara hemma från dagis idag iaf. Hon låter lite hes när hon hostar oxå. Hoppas verkligen att de inte blir nå mer än detta för vi ska åka till mommo å moffa imorn! Jonas å Minna kommer dit oxå och lilla Olivia såklart.

Måste berätta, igår när jag hämtade Julia från dagis så kom de fram en liten pojke och hans vapendragare, på kanske 3-4 år. Vapendragaren säger: "Han vill säga en sak..."*fniss fniss*
"Jasså, vaddå?" säger jag. Den lilla pojken står å fumlar med händerna och man hör inte ett skit av vad han säger. Då säger vapendragaren: "Jo...han vill säga att han är KÄR i JULIA."

WTF! är den första tanken som slår mig,hahaha. Gud, jag va verkligen inte beredd på detta. Å där står julia bredvid å snackar sitt gagga-språk...
Den lilla pojken säger: "Får jag komma hem till er en annan dag?"
Jahapp, vad svarar man som mor på detta då? jag va ju så chockad så jag kläcker ur mig, lite checkt: "nämen! Julia som är så liten!" eeeeeh vafan tänkte jag med egentligen....hahahahaha =D

Sen försvinner pojkarna, julia sätter sig och äter sin pannkaka och jag går å hämtar vagnen. När jag och julia ska knalla hemåt kommer den lilla pojken tillbaka igen. "Vet du?" frågar han.
"Nej vadå?" (vafan är det nu då, tänker jag) "Julia säger ofta nej till mig, säger pojken"
"Jo, julia är duktig på att säga nej, säger jag" Bra julia! tänker jag.

Herregud alltså, ska det börja såhär tidigt? Julia är 16 månader å vet inte ens vad som är bak å fram på sin egen blöja å hon har redan pojkar springades efter sig. Den där pojken ska jag hålla ett öga på....